Syfte: Att klargöra vad det finns för likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner på sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de Traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats på sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rätt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att påverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video på sociala medier..

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förändrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier är ett ämne och område i rekryteringssammanhang som är relativt outforskat och nytt och därmed har studien en explorativ och induktiv karaktär. Studien syftar till att kartlägga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag använder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats som berör hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har påverkat det traditionella tillvägagångssättet att rekrytera, problem som kan uppstå när sociala medier används i rekryteringsarbetet samt hur användandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier används som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvägagångssätt.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förändrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier är ett ämne och område i rekryteringssammanhang som är relativt outforskat och nytt och därmed har studien en explorativ och induktiv karaktär. Studien syftar till att kartlägga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag använder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frågeställningar besvarats som berör hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har påverkat det traditionella tillvägagångssättet att rekrytera, problem som kan uppstå när sociala medier används i rekryteringsarbetet samt hur användandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier används som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvägagångssätt.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Titel Medietango? om Twitters betydelse för opinionsbildningen.Författare Robert OlssonKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2012.Handledare Jenny Wiik.Sidantal 41Antal ord 15 324Syfte Syftet med studien är att undersöka hur intervjupersonernas aktivitet i sociala medier, med huvudinriktning på Twitter, påverkar möjligheten att få en opinionsbildande roll i Traditionella medier.Metod Den kvalitativa samtalsintervjun.Material Studien bygger på åtta samtalsintervjuer.Huvudresultat Det finns enligt respondenterna en tydlig koppling mellan det personliga tilltalet i kombination med en professionell bas ochexponering i de Traditionella medierna. Studiens intervjupersoner har genom sitt agerande på Twitter fått en opinionsbildande roll i Traditionella medier i frågor de själva identifierat som viktiga. Respondenterna är inte överens om nyttan av att kombinera aktivitet i olika sociala medier med varandra för att nå opinionsbildande framgång..

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de Traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de Traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i ?agenda setting?-teorin och ?gatekeeping?-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas ?gatewatching?.

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

Bakgrund: Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de Traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medierFRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna?BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya sociala medier.SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de Traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Under de senaste åren har det utvecklats en rad nya applikationer på internet, så kallade sociala medier, där användare kan interagera med varandra på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Antalet användare av sociala medier, ökar ständigt och företag börjar inse potentialen att använda dem i sin marknadsföring. Syftet med denna uppsats var att undersöka och förklara hur marknadsföring i sociala medier skiljer sig från traditionell marknadsföring samt hur de olika delarna av sociala medier kan användas i marknadsföringsprocessen. För att kunna göra detta har vi samlat in och studerat både primär och sekundär kvalitativ data. Primär data har vi erhållit genom intervjuer med tre personer som dagligen arbetar med marknadsföring inom sociala medier.